Det blev ett par stopp under dagen på olika vingårdar i området. Det hela kallas för degustation Det finns inget tvång att köpa men oftast står vi där med några flaskor vin eller en låda för att kunna ta med hem och avnjuta till någon god middag eller bara i all enkelhet, dricka den för att – vi kan. Bilden på mig och den numera pensionerade vinmakaren är tagen på Domaine de la Rouquette där han idag även driver en lite restaurang med bland annat tapas på menyn. 
Han blev överlycklig när vi gick därifrån med 2 lådor vin av olika slag. Busbilligt och busgott. Av smakerna att döma så trodde vi inte att dom var så billiga som mellan 5-8 euro.
Under eftermiddagen så tog vi oss till Noilly Prat, ett kärt gammalt återbesök. Här visste vi vad vi ville ha; Noilly Prats Amber. En fantastisk god aperitif om den serveras med mycket is. Vi hade en del tid över så vi svalkade oss med en timmes båttur som gick bort mot Midi kanalen och ut mot ostronodlingarna. En skön tur på en timma men endast fransktalande guide så på den fronten var det väl sådär bra. Ett inplastat A4:a ark berättade vad det var vi var ute på.. 
Kvällens middag bokade Theres på Dóc Dór åt oss. Sådant där guldkorn som man inte har en aning om såvida man inte får det rekommenderat, ett riktigt ostron mekka. Vi avnjöt en mindre ostronplatå för att sedan avsluta med varma musslor och Tarbouriech sås. Ett ställe att lägga på minnet. Jag åt mina första ostron en julafton 1986 i Chamonix och tyckte inte att det var någon större hit. Andra gången jag åt ostron var förra året och kände inte att min syn på ostron förändrades så mycket, fram till igår… Helt klart dom bästa ostronen so far, och ja, jag kan tänka mig att äta ostron igen. Tänk att det ska ta sådan tid..
